Fått lite påhopp om att jag bryr mig! Inte första gången och förmodligen inte sista. Dock skiter jag i det, för den dagen jag slutar bry mig om andra människor, då vill jag nog inte vara med längre. Jag vet att jag är alldeles för empatisk, jag vet att jag tror gott om precis alla, jag tror att alla människor vill väl innerst inne. Jag utgår ifrån att alla vill det i alla fall.

Jag anser dock att det är en bra egenskap. Att bry sig om! Min man tycker det kan vara jobbigt ibland, eftersom att jag gärna engagerar mig och går in med hela mitt hjärta och själ för att försöka hjälpa eller finnas till för de som behöver. Det vore ju kanske bra om man hade en bättre balans, hoppas jag hittar den någon dag.

Jag anser att alla har något gott i sig, att alla är värda något. Även om det är personer eller människor som betett sig illa eller konstigt, eller kanske rent av varit elaka mot mig eller någon i min familj. Men då väljer jag att inte umgås med personen i fråga. Men det skulle aldrig falla mig in att lägga energi på att önska personen i fråga olycka! Att önska att allt skit ska hända den människan. Nej, så mycket energi har jag inte för den personen längre då. Bara att gå vidare.

Jag tycker att empati är en bra egenskap och jag vägrar göra mig av med den! Jag kommer inte sluta bry mig! Oavsett om det är någon i min direkta närhet, eller någon som är längre i från. För jag anser att det är viktigt! Det är viktigt att man inte slutar bry sig om varann.

Det ordspråket som är: sköt dig själv och skit i andra, tycker jag är så fruktansvärt missvisande. Varför ska man skita i andra??? Varför ska man bara sköta sig själv?? Tycker det är egoistiskt och elakt!!  Varför ska man inte bry sig om andra?? För att det är enklast så?? Ja, det är en enkel väg att gå, men jag tycker det är fel. Tänk om alla människor skulle bry sig om varann?! Vad enkelt det skulle vara då.

Kram

E