I dag har jag vab:at. Michelle opererade bort sina halsmandlar och polyper förra tisdagen,och idag var min första vab-dag. Uffe har tagit förra veckan. Michelle är egentligen inte sjuk-sjuk längre, utan vi ska vara hemma med henne i 10 dagar för att undvika blödningar och onödiga infektioner (och dom florerar ju fint på dagis).

I dag så hade i alla fall jag lovat André att han skulle få ta med sig sin kompis hem från skolan och eftersom att jag var hemma så skulle de få komma hem tidigare - redan när skolan slutade klockan 12.

Jag och M  hämtade grabbarna på skolan och redan i bilen kunde jag ana hur eftermiddagen skulle bli: Det var mycket kiss och bajs och annat väldigt viktigt som avhandlades där i baksätet. Det var knappt så jag kunde hålla mig för skratt, och jag tycker verkligen inte att det är roligt egentligen. Men i så stora doser, när det verkligen inte finns nåt annat som räknas, blir det faktiskt lite roligt.

Hur som, vi kom hem och grabbarna meddelade att de inte hade käkat nån lunch då det var "bajsäcklig" mat på skolan idag. Jag skulle ändå fixa lunch till mig och M, så klart att de fick käka också. Båda två skopade i sig ordentligt - 2 portioner båda två (1 timme efter lunchen på skolan??) Hela lunchen fortsatte samma ämne som i bilen avhandlas - tills jag blev riktigt arg (vilket inte är så himla lätt att låtsas vara, när skrattet liksom bubblar för att det blir så för mycket av allt). Då, till slut så gav dom sig.

Efter maten var det full fart - 2 grabbar på 5 år som verkligen gav utlopp för precis allt  och en kompis-törstande 4:a åring som försökte hänga på - snacka om galet!! Jag var helt slut efter etapp 1. Tillslut så kom dom på att dom kunde spela lite tv-spel och M ville se en film och äta popcorn. Grabbarna fick en låda popcorn och M en. Jag låg och kollade film med Michelle och tillslut hörde jag ett krasch!!! Grabbarna hade hittat på att de skulle spela fotboll på övervåningen!!! Där rök en vas (men det kunde lika gärna ha varit ett fönster, så jag är glad!!) Dessutom var popcornen som en gång låg i en liten låda - utspridda över precis hela huset. Hela mattan i vardagsrummet, hela övervåningen, trappan, badrummet. Ja, det fanns nog inte en enda plats det inte var popcorn på.

Fram med damsugaren - efter en halvtimme fanns inte ett spår av alla dessa popcorn. (Jag är ju såååå himla duktig)

MEN, då hade grabbarna kommit på att vi hade ju hemgjorda negerbollar i kylen som behövde ätas upp (med pärlsocker på) sååå, då hade jag ju pärlsocker precis överallt istället!! Fram med damsugaren igen.

När det var klart tog jag fram lite pärlor till M så vi skulle göra halsband, grabbarna skulle leka med lego. Vilket så klart inte blev så, de började busa och M rusade in i leken med all sin energi. Då åkte hon på lite däng av A:s kompis, då började grabbarna bråka - för A blev vansinnig!! Du är inte min kompis längre!! Du slog min lillasyster!!! Jaha, å så var det i full gång! Efter lite medling lyckades jag få grabbarna att bli sams igen och vi återupptog halsbandsbyggandet...men inte så många minuter...sen var de igång igen. Michelle grät, grabbarna bråkade och jag slet mitt hår.....  

Då, som en räddande ängel ramlade maken in genom dörren!! Aldrig någonsin har han varit mer efterlängtad!

Hur som helst - jag har överlevt dagen. Men det är inte utan att jag känner att det ska bli skönt att gå till jobbet imorgon.....

Kram E

Har haft en rörig helg och vecka...barnen har varit jättesjuka förra veckan..jag åkte upp till Luleå för att träffa min allra bästa C. Vi hade en helt underbart rolig helg och jag träffade både nya och gamla bekanta och dessutom så åt vi upp C:s alldeles egenhändigt skjutna, älgkalvs-filé. Det var länge sedan jag åt något så himla gott!

På fredagmorgon hade jag fått mail av min lärare från Universitetet och ta mig f-n!! Jag hade skrivit VG även på den här större deltentan! Sååå nice! Det fullbordade verkligen min helg!

Sen kan jag dessutom meddela att jag kanske måste inse att jag haft fel....eller inte? Jag har verkligen ingen aning om någonting. Det jag pratar om är strulet på jobbet och det jag skrev om i tidigare inlägg. Jag fick självklart frågan från min kollega, vem som sagt vad. Eftersom jag lovat att inte säga nåt, så gjorde jag istället så att jag ringde upp de som tidigare hade ringt mig och sa att de själva kunde berätta för henne vad som hade sagts och av vem. Tror ni nån gjort det??

Jag kan inte säga säkert, men jag är skeptisk! Män eller möss?? Jag gissar på det sista!

Ja, ja...skit samma! jag orkar verkligen inte lägga mer energi på det här nu! Jag är för gammal för det. Det får vara hur f-n det vill för mig!

Kram E