Efter 5 minst sagt tunga veckor med sjukdom, så är vi nu äntligen på banan igen. Vardagen är igång sen måndag  och vi behöver inte pussla med våra VAB-dagar och jobb längre. Nu är det "bara" den vanliga hämtningen och lämnings-proceduren. Måndagen var supertung, M hade varit helt  hysterisk när vi skulle lämna (tror väl jag efter 5 veckors "semester") Men som vanlig lugnade hon ner sig när man stängt grinden. (Måste alltid ringa och kolla, får så ont i hjärtat...) Nu flyter det på mer som vanligt och alla är  nöjda och glada när de lämnas på skola och dagis.

Men jag känner mig helt galet slut och trött!! Jag fattar inte!! Jag går och lägger mig hyfsat, runt  23 och sover till 5.45 när klockan ringer, men ändå är jag helt slut!! Inte på morgonen, men resten av dygnet!  Undrar om det är mörkret?? Det är ju sååååå galet mörkt. Mörkt när man vaknar och åker till jobbet och lika mörkt när man åker hem!? Ska det vara så här??? (Ja, säger då vän av ordning, vartenda år!) Nå, jag är glad att jag bor här i alla fall, för därifrån jag kommer var det mörkt fram till 9.30 på morgonen och mörknade igen före 14, så några fler ljusa timmar har vi dock, tack och lov!!

I helgen lär det ju i alla fall ljusna lite! Min allra bästa C kommer ner till mig i helgen och på lördagen kommer allra bästa A också, och då ska vi minsann skapa! Skapa julstämning, julgodis, pepparkakor, lussebullar - ja, you name it! Allt för att sprida lite ljus och värme i novembermörkret!! Ser fram emot detta så himla mycket!!

Vi  har i alla fall världens goaste  hund här som gör allt han kan för att sprida lite solsken! Han är sååå fruktansvärt go och mysig så man  bara dööööööör!! I går var jag och körde lite träning, helt löst och utan krav! Han sitter, går fot, går före, väntar, ligger och väntar tills man säger att han får komma när jag går ifrån. Allt bara med lite godis och kärlek! Känns bortkastat om man INTE tävlar apell med honom. Han skulle kunna gå hur långt som helst - frågan är bara om jag har den tiden?? För tävlande menar jag, jag tycker det är kul med träningen, med tävlingar kräver lite mer och jag vet inte om tiden finns?? Men det får  vi se, tänker inte bestämma mig i detta mörker! Gör det till våren!

Här kommer en liten fin låt för fler höst/vintertrötta människor, bara som en lite uppmuntran. Så söt!!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nja, kanske inte helt....men i veckan träffade jag fina J och hon nämnde just att jag inte bloggade längre....Ja, kanske dags att ta upp den (o)vanan igen?! Kör idag, men vi får se vari vi landar.   Massor av vatten har runnit under mina broar, m...

Det var välda länge sedan jag la in några ord här, men nu kände jag att andan föll på...   Vi är nyss hemkomna från en fantastisk vecka i Sälen med underbar skidåkning, goväder och himla mysigt sällskap! Hela veckan var över förväntan och ny veck...

Livet rusar som vanligt på i 190 och vi hinner knappt med att stiga upp innan vi ska gå och lägga oss...Jag trodde i mitt stilla sinne att när sommaren var över, jag landat i mitt nya jobb och vardagen börjar ramla på plats, att det skulle bli lite m...

Ja, det är vad det här inlägget ska handla om...Ibland glömmer jag bort det. Jag glömmer bort vilket fantastiskt liv jag har egentligen....Jag har inget att gnälla över egentligen, men jag gör det ändå. Jag gnäller över att jag är trött, lite ont i h...

Jag och min äkta hälft behöver ha ett gemensamt projekt på G mest hela tiden. Då mår vi som bäst! Nu har vi börjat ta tag i nästa....Vi funderar på att bygga ett nytt hus...hus nummer 2. I samma område, inte så jättelångt från där vi bor, men ett nyt...