För några veckor sedan fick jag ett mail från en person som var rätt uppriven över att en släkting till mig har ljugit, svartmålat och varit allmänt elak via nätet mot dem. De kände sig väldigt angripna och undrade hur vi i familjen ställde oss till allt som skrivits. Det handlar om en familj som tagit hand om en släkting till oss under 3 år. Fixat arbete, betalat mat, hyra och rubbet för vår släkting. Som sedan i sin blogg kastat skit på samtliga i den familjen. Att det skulle förekommit misshanden och en massa andra elakheter - som enligt mailskrivaren inte riktigt var med sanningen överensstämmande. Det som var sant var att förhållandet i slutet var turbulent på grund av att min släkting inte ville ta tag i något, vare sig det gällde jobb eller skulder, utan förutsatte att bli fortsatt försörjd...Den här familjen är ytterst nära att polisanmäla min släkting för att de hängts i ut i vad de anser vara rena lögner...

Jag har inte lagt så mycket engagemang i detta förut, men nu börjar måttet vara rågat även för mig. För nu är även jag och andra i familjen, utsatta för den här människans lögner och falskspel. Det är så fruktansvärt fegt att sitta bakom sin skärm och hitta på saker och ljuga ihop historier som inte är sanna. Men det finns tydligen inte den ryggraden att ställa sig upp och säga vad man tycker rakt i ansiktet...

Jag är så fruktansvärt trött på att få höra bakvägen vad som skrivs och sägs om mig & de människor jag älskar och som står mig nära! Nån jävla farstu får man faktiskt ha!! Det är inte okey att sitta och knappra på tangenterna och hitta på historer för att få allt att låta som man är ett eländigt offer - för att i nästa berätta hur fruktansvärt lycklig man är - vem är det man vill övertyga?? Sig själv eller???

Enligt den här personen har vi i familjen "övergett" henne och ringer inte och skickar inte sms. Kan ju vara svårt när man byter nummer och inte önskar bli kontaktad, men det glömde hon att nämna i bloggen. Sen glömde hon också nämna att enda gången HON hör av sig är när hon har det jobbigt och behöver hjälp - hjälp som hon sedan menar att hon inte vill ha - eller kanske vi gett fel hjälp?? Vad vet jag?? Svårt med sådana labila människor som egentligen borde söka proffs hjälp för att kanske, kanske nån gång så småningom landa i sanningen??

Hur som - jag tänker inte tala om för den familj som önskar polisanmäla, att inte göra det, det känns som att min släkting borde vara gammal nog att stå för sina handlingar - kanhända hennes egen släkt är nära att göra detsamma?!?

Tack och gonatt från en irriterad E

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nja, kanske inte helt....men i veckan träffade jag fina J och hon nämnde just att jag inte bloggade längre....Ja, kanske dags att ta upp den (o)vanan igen?! Kör idag, men vi får se vari vi landar.   Massor av vatten har runnit under mina broar, m...

Det var välda länge sedan jag la in några ord här, men nu kände jag att andan föll på...   Vi är nyss hemkomna från en fantastisk vecka i Sälen med underbar skidåkning, goväder och himla mysigt sällskap! Hela veckan var över förväntan och ny veck...

Livet rusar som vanligt på i 190 och vi hinner knappt med att stiga upp innan vi ska gå och lägga oss...Jag trodde i mitt stilla sinne att när sommaren var över, jag landat i mitt nya jobb och vardagen börjar ramla på plats, att det skulle bli lite m...

Ja, det är vad det här inlägget ska handla om...Ibland glömmer jag bort det. Jag glömmer bort vilket fantastiskt liv jag har egentligen....Jag har inget att gnälla över egentligen, men jag gör det ändå. Jag gnäller över att jag är trött, lite ont i h...

Jag och min äkta hälft behöver ha ett gemensamt projekt på G mest hela tiden. Då mår vi som bäst! Nu har vi börjat ta tag i nästa....Vi funderar på att bygga ett nytt hus...hus nummer 2. I samma område, inte så jättelångt från där vi bor, men ett nyt...