I dag åkte jag hem lite tidigare från jobbet (Har lyckats få till 8 övertidstimmar i januari IGEN!!) , jag skulle ju ha ett mindre dagis här hemma. U åkte också hem, så vi var förbi förskolan och hämtade hem 4 stycken barn.

Åkte hem lagade lite käk och då kom H så vi lagade maten klart och sen käkade vi - alla barn åt riktigt bra!! Skönt att se, A behöver verkligen börja äta nu - till och med förskolan har noterat att han går på luft vår son. Äter jättedåligt där med. Förstår inte hur han orkar härja som han gör. Men idag åt han som sagt bättre.

Sen åkte U iväg och simmade med N, och då kom hans döttrar in också. De är så stora, så de är ju faktiskt mer till nytta än vad de är arbete. Det blir så enkelt med de små. V är så intresserad och barnkär, så hon härjar med de små hela tiden. Allt flöt på jättebra - ända tills U kom in genom dörren - då hörs ett vrål, som förmodligen hela vägen hörde, det var M & F som hade slagits om några nycklar och tydligen hade M:s hand kommit i vägen för F:s mun....Tokit det kan bli! Hur som helst - klockan var rätt mycket då, så det var tid för H att ta med sig tjejerna att åka hem.

U tog sänggåendet som vanligt (Tack snälla mannen!!) och jag städade lite - det var endel att plocka. Förstår inte hur de hinner leka med allt de plockar fram - de var ju bara här i några timmar, inte en månad?!?

Nå, nu är det i alla fall städat och helt okey, för imorgon är jag gräsänka och maken ska ut och rejva på krogen. Ska faktiskt bli lite skönt att ha en hel lång kväll bara för mig själv. Ska faktiskt inte göra ett skit - bara vara, kanske kolla nåt bra på tv och träna rodel i soffan. Kanske till och med komma sig isäng i tid - inte bara säga att jag ska det?!?!

Vi har i alla fall bokat in en party-kväll med H & J den 14:onde - då vi ska sjunga en massa singstar och dricka massa gott, kanske en middag om vi ids...;0))

Känns jättebra med en ny vän-funkar jätte-bra mellan mig och H, det är ju tack vare F & M som vi börjat ses. Det är ju inte alltid man känner så, bara för att barnen vill umgås är det ju inte säkert att man känner detsamma för föräldrarna.

Kram E