...är det faktiskt idag! Idag har jag och min älskade make varit gifta i 4 år! Jag känner fortfarande det där pirret när jag ser honom. Jag är fortfarande förälskad, efter 7 år. Det är helt fantastiskt att få uppleva något sådant, jag är så tacksam över att jag fått göra det en gång i livet! Det bästa med vårt äktenskap är att vi aldrig grälar....eller rättare sagt, mannen grälar aldrig. Jag kan sura lite, men U har en förmåga att få mig på bättre humör och glömmer bort varför jag surar...Hur som helst, idag har vi 2 fina barn och jag älskar min familj över allt annat!

Jag kommer så väl ihåg "våran" dag. När jag tidigt på morgonen åker iväg till världens bästa frissa - en frisör som jag hade redan i Jokkmokk, han flyttade till stora staden och blev ruggit duktig och fick göra nobelfrisyrer och hela kitet! Han lurade jag alltså att göra min bröllopsfrisyr, vilken han började med redan halvåret innan..;0)) Sen hade även han en kille som kunde fixa maken, mkt välrenomerad även han. Jag och min tärna och en annan god vän åkte in till stan till honom redan tidigt på morgonen. Vi sminkade, lockade hår och fixade och trixade hela dagen. Dessutom fick vi både champagne och goda frukter under dagen....helt underbar service.

Hur som helst dagen hos J & R var helt underbar, men sen blev det brådis - snabbt in i en taxi och han skulle köra oss till kyrkan - det kändes lite fel när han körde av motorvägen, men jag tänkte att han vet nog vart han ska...Men inte!!! Jag hamnade vid fel kyrka!! Det var bara att åka vidare ut på vägen igen och till slut kom vi rätt.....Där skulle jag gömma mig i ett hus som fanns utanför, där det var barnkalas med massa choklad och barn....dörren till rummet där jag skulle vara var låst, så där står jag i min jättevita klänning och massor med chokladiga barnafingrar som gärna vill känna på min klänning....Som tur var kom nyckeln fram och jag fick sätta mig i rummet....Där kom min morbror som vi bestämt skulle följa mig fram till blivande maken....Allt var så stort, så allvarligt och så på riktigt!

Allt gick så himla bra som man kunde drömma om! Vi sa ja till varann (bra förutsättning) Sen när vi gick ut ur kyrkan sjöng min älskade lillebror "Nothing else matters" med Metallica - så rörande och så vackert!!

Sen började festen - tärnan och min bror sjöng "för kärlekens skull" för oss vid middagen och det var bara så vacker! Det känns inte som det är 4 år sedan, bara 4 dagar sedan kanske....Partyt var långt och trevligt och efterfesten höll vi i våran stugan - har ingen aaaaaning när alla gick hem, men det var sent!

Kram

E