Senaste inläggen

Av Eleonor Gotthardsson - 19 januari 2012 20:54

...så mycket har jag förstått av min vistelse här. Jag trodde faktiskt att jag skulle få åka hem imorgon och få vara med min familj i helgen. Men det kunde jag fet glömma! Just nu har jag dryga 39 grader och förbereds för operation under morgondagen om ingen plötslig vändning sker. Blir så himla ledsen så att jag bara bröt ihop! Den här magiska vändningen har jag väntat på i flera dagar nu (Men det hoppas jag såklart att det ska!) Enda som jag ser det fördel med operation (förutom att jag blir frisk då), är denna hiskeligt hemska sjukhusmat som jag slipper - då kan jag få lite dropp i stället.


Har i övrigt vart en skitdag idag. Haft superont och bett om smärtis här på eftermiddagen, men inte fått något, trots upprepade påtryckningar. Vet inte varför, men det kändes lite som att dom tyckte jag inte behövde det och kanske var lite "kjolbyxa" och gnällig. Dock när dom senare kom och tog prover och insåg att febern knallat upp på 39 och min puls var skyhög, så undrade hon lite försiktigt om jag hade ont. Ja, sa jag, har sagt till om det ett par gånger..Ja, fick till slut lite som faktiskt hjälpt lite grann. Ska invänta världens gulligaste nattskötare (Säger man så om manliga sjuksköterskor)? Han är så himla lyhörd och kollar och fixar, inte bara mig utan den gamla damen jag delar rum med som är lite senil och väldigt påfrestande för övriga sjuksyrror, det har jag förstått. Stackars tantaluring! Jag har sprungit och hjälpt henne endel här när jag känt mig hyfsat pigg och smärtfri, men hon är jätteförvirrad och jag märker att irritationen hos syrrorna är rätt hög. Snart kommer inte jag kunna vara tyst kan jag meddela...(då lär jag få än mindre smärtlindring antar jag!)


Min fina make och lill-tösa var hit på eftermiddagen. A är lite hemlig just nu, han tacklar det här med att mamma är på sjukhus på ett lite märkligt sätt stackarn. Önskar jag kunde vara hemma och förklara för honom....Älskar dom så mycket!


Ja, ja...imorgon är en annan dag - kan bara bli bättre nu!


Kram

E

Av Eleonor Gotthardsson - 19 januari 2012 09:26

Ligger här i min sjuksäng och inväntar ronden. Har fortfarande feber och nu ska läkaren besluta om det är dags att öppna igen för att se om det är en abcess...abcess=varbildning och den sitter i magen. Eftersom blindtarmen var spräckt så kan det tydligen bli så här...Är fortfarande lite upprörd över att jag fick diagnosen magkatarr på Vårdcentralen och jag har bestämt mig för att aldrig någonsin mera uppsöka densamma. Vi ska byta!! Tack gode gud att vi faktiskt kan det. Tänk i småbyarna och så, där man faktiskt inte kan byta utan det bara finns en. Känner man sig otrygg där, får man ändå gå dit. Alternativ finnes ej.


Ja, ja...jag ska ta och försöka få in nån och dopa mig med nåt, har ganska ont och känner mig gråtfärdig - mest bara för att jag hade trott att jag skulle få åka hem idag! Kan man ju fet-glömma med tanke på att febern är uppe på 39 grader. Saknar min familj så det gör ont i kroppen och ringde och grinade åt maken när de hade tempat mig...Ringde och väckte upp syster också och beklagade mig lite där också. Känns faktiskt lite bättre nu.


Får väl försöka se det så här: Jag fixar inte att ta hand om mina barn, även om jag skulle vara hemma - bättre att ligga här och inte göra ett skit, kanske jag snart är på benen.


Har i alla fall fått besked att jag blir kvar till imorgon, då vi tar ny ställning till om jag ska öppnas igen eller inte. Blir i alla fall penicillin intravenöst minst ett dygn till...Håll alla tummar att det räcker så! Att jag kan komma mig hem imorgon eftermiddag-kväll. Skulle så gärna önska det.


Kram E

Av Eleonor Gotthardsson - 18 januari 2012 13:29

Ja, jag har skittråkigt! Tur att maken kom förbi med datorn igår, annars hade jag nog kreverat! I och för sig har jag inte varit vaken så väldans många timmar idag. Kom från operation vid 3 i natt. Blev lite komplikationer då det visade sig att den hade brustigt. Det skulle bli en enkel "titt-håls-operation", men det blev det inte! Det blev ett snitt i magen också. Ja, ja...tur man är gift! :0) 3 kejsarsnitt, 2 laparaskopier och det var ju rätt snygga ärr, nu fick jag ett par fina till. Dock lite mer synliga än de tidigare. Men det känns helt okey, med tanke på att jag förhoppningsvis blir frisk.

Har fortfarande feber och får penicillin intravenöst. Hem fick jag inte åka i alla fall. :0(

Men vilka underbara vänner jag har! Har varit så flera som erbjudit sin hjälp. Har också haft min älskade syster "närvarande" - känns tryggt faktiskt.


Inväntar min fina familj nu. De skulle hämta hit liter mer saker hit och ett par normala skor som jag kan använda i de här sjukhuskorridorerna.


Kram E



Av Eleonor Gotthardsson - 17 januari 2012 20:23

I söndags eftermiddag fick jag lite ont i magen, eller ganska mycket om jag ska vara riktigt ärlig. Låg i princip i soffan från 14 och M fick fixa det mesta, både mat till barnen och ta ut Smokie på prommisar. Sov som en kratta natten till måndag för att jag hade så ont, men åkte i alla fall till jobbet....där valde jag efter ett par timmar att åka hem igen. Det gjorde så jäkla ont - jag nästan grinade! Hur som i samråd med läkare bestämde vi oss för att det var nån typ av magkatarr och jag skulle behandla med losec, novalucol och lite samarin. Fungerade ICKE!!!! I dag på jobbet kände jag att det inte funkade, så jag bad min älskade make skjutsa mig till akuten. Hamnade på kirurgakuten och fick en läkare som inte var en dag över 20! ( Eller det kanske han var, men han såg inte äldre ut. Kändes halvskumt,  Törs jag tro att den fjuniga tonåringen kan sätta en diagnos på mig??) Ja, han sa i alla fall att han trodde på blindtarmsinflammation - ville bara att jag skulle få göra en skiktröntgen först...

Det var det absolut vidrigaste jag någonsin har druckit, den där kontrastvätskan man skulle inta inte mindre än 1,5 liter av!! Usch och fy! Kan meddela att det var väldigt nära till vomering, men lyckades behärska mig!


Skitröntgen utfördes klockan 16.00 och när jag kom upp på avdelningen igen hade jag visst närmare 39 graders feber - röntgen visade såklart blindtarmen! (som jag dessutom trodde man fick när man var betydligt yngre??)  Så...maken och barnen var förbi med lite duschgrejer och rena kläder och en liten tandborste (+ datorn!!  Väldans viktigt!!)

Nu inväntar jag operationen som är sagd ska börja klockan 21.30, om inget annat mer akut kommer in.


På jobbet har vi revision, så det här med blindtarmen hade inte kunnat komma mycket mer olämpligt! Dessutom skulle maken till Göteborg på mässa imorgon, onsdag till torsdag, men det blev inställt i och med det här då!

Planering ja! Nej...det är nog bara att ge upp. Livet händer - utan planering och endel saker rår vi inte över!


Kram E


Av Eleonor Gotthardsson - 16 januari 2012 14:47

Jag undrar vad som gör att personer vägrar ta hjälp eller råd från någon som kanske har kunskap och vetskap om saker och ting? Vad är det som gör att man är livrädd att lära sig av andra människors misstag? Varför känner man sig hotad om någon kommer med ett förslag, tips eller råd? Varför tror man att det är av illvilja människor ger råd eller tips?

Jag har så svårt att förstå det....Om någon ger mig ett råd om något, tex barnen, hunden eller gardintyg, så ser jag det som något positivt. Jag utgår från att den som säger det till mig vill mig väl, inte illa!

Jag ser det som att någon bryr sig om mig och vill att jag ska lyckas, oavsett om det gäller hunddressyr, barnuppfostran eller nåt annat. Jag är GLAD att någon bryr sig om att hjälpa mig, även om jag inte bett om det, så är det en person som bryr sig nog mycket om mig för att se att jag kanske behöver hjälp med ett eller annat. Jag skulle aldrig någonsin välja att se det som något dåligt!  


Vad sitter det i? Jag menar, man MÅSTE ju inte följa råden man får om det inte funkar?! Men varför är man så rädd för att lyssna? Är det för att man själv tar det som kritik mot hur man själv försöker lösa problemet, eller vad det nu är? Är det för att man är osäker? Är det därför man slår saker ifrån sig? Eller kan det vara så enkelt att man vet att den som ger goda råd har rätt och man själv är livrädd för att det sättet han eller hon gör det på är fel?? För jag tror inte det är det det handlar om. Det handlar om helt sund medmänsklighet, när man vill hjälpa någon man tycker om. Jag vet inte, men det känns som att om man inte kan lyssna på någon annan, utan bara slår saker ifrån sig, då kommer man nog aldrig någonsin vidare heller....då kommer man aldrig någonsin utvecklas som person eller människa...Det tycker jag är trist...


Kram E

Av Eleonor Gotthardsson - 15 januari 2012 18:21

Hade huset fullt av barn igår - A hade 2 kompisar varav den ena lill-pruppisen fick så superont i örat så han fick åka hem igen. Hoppas verkligen att han kryade på sig - det gör ju så ont om det är öroninflammation...:0( Sen dök M:s bästis upp och de hade så kul. Ett stycke kompis mamma kom förbi med lite langat vin till mig - tack snälla H och vi var ju bara tvungen att provsmaka lite...;0)

Sen kom familjen F-M hit och visad upp A:s nya bil - en jättefin liten vit sak, som jag lätt skulle kunna byta till mig mot min lilla röda, men jag vet inte det var så intressant?!? Vi surrade en stund och sen blev det nattlampa...


I dag vaknade vi rätt tidigt och gjorde en rejäl frukost med både gröt och kokta ägg. Satt länge och mös och pratade.

Sen packade vi ihop oss åkte iväg till Visätra och åkte skridskor. Sååå imponerad över mina fina ungar som faktiskt ÅKTE skridskor! Trots att det var första gången de åkte, så gick det superbra! Inget gnäll och pip, utan dom kämpade som tusan och reste sig upp om de ramlat. Jag är som sagt mycket stolt och impad!


När vi kom därifrån åkte vi upp till coop restaurangen och käkade lite lunch. Åkte hem och mös i soffan och såg Alice i underlandet. Ungarna gillade den skarpt! Min fina, fina 16-åring fixat, dusch och hopp i knopplådan för de små. Själv tänker jag njuta av den här underbara söndagen en lååååång stund till & invänta min älskade make som snart kommer från Frankrike framåt midnatt!


Kram E

Av Eleonor Gotthardsson - 13 januari 2012 18:05

Japp,  biljetten har landat! Jag och min syster-yster ska åka till Växjö till våren på storseans med Terry Evans!!! Shit vad häftigt! Jag har tidigare spått mig hos Saida ett par gånger och det har vart klockrent!! Nu får vi se om Terry kanske säger något som rör mig eller oss på denna seans. Jag är så himla glad över att vi hittade varann igen, jag och min älskade storasyster! Att ha någon att dela allt med, både gammalt skit och nya upplevelser. Det betyder så mycket för mig att du finns där! Så mycket kärlek till dig bästa M!   


Det är nice att vi syskon (ja...4 av 6 möjliga) har en bra och nära relation och jag är superglad för att ni finns! Det är mycket värt när saker händer i livet...både bra och dåligt. Det är trist att inte relationen är den bästa med övriga, men ibland är det ju bara så att man inte har något gemensamt överhuvudtaget och inte heller samma värderingar om vad som är viktigt i livet, ibland får man inse det och gå vidare. Det är inget jag sörjer.  

Nog om detta då!


Blir en social helg i helgen! I går var jag ut med en gammal jobbarkompis och käkade middag - var på ett ställe som heter Mosaik, så himla mysigt! God mat och relativt bra priser. Supertrevligt. Det var längesen vi sågs, så det var riktig trevligt! I dag åkte maken till Paris och då kommer världens bästa J förbi och försöker surra ikapp det vi missat - kan bli svårt, men jag tror absolut vi kommer ge allt! ;0)) Finns risk för träningsvärk i käkarna imorgon! ;0)

I morgon har vi tänkt oss till simhallen och sen hoppas jag kunna möta upp familjen F-M och deras småknottar för en liten date! Var längesen och jag saknar dom massor!!


Söndag innebär innebandydag för A, så vi drar iväg på det och har lovat plocka upp bästa kompisen E på vägen. E och hans snälla föräldrar som tog sig an A idag, då han hade klassfest och jag inte har möjlighet att förlja med. Tror inte A skulle uppskatta att ha lillsyrran hängades där när han är på party!


Jag saknar så klart min man, men i övrigt finns det verkligen ingenting jag saknar i livet just nu! Jag håller tummar och tår att livet får fortsätta vara så här himla underbart....


Så mycket kärlek till min älskade familj! Ni är bara bäst!!


Kram E 





Av Eleonor Gotthardsson - 11 januari 2012 20:15

..Ibland klagar jag! Eller egentligen ganska ofta när jag tänker efter! Jag klagar på huvudvärk, jag klagar på mycket att göra på jobbet, jag klagar på att det är jobbigt att få livet att funka med jobb och barn. Jag klagar för att ungarna är i trotsåldern och besvärliga...


Ja, ungarna ja....Jag har mina ungar i livet!! Jag har absolut INGET att klaga på!! Jag är frisk, min familj är frisk! Vi är friska!! Vi lever!!!


Livet är inte rättvist...I går natt så dog en ung människa av cancer...en ung människa mitt i livet! En ung människa som är precis lika gammal som min son, 16 år!! Det kommer så nära....Allt för nära! Jag vill inte veta, jag vill inte se!! Jag vill sticka huvudet i sanden och låtsas som att det inte finns...Det var min tidigare arbetskollega och min sons tidigare lärare som i natt förlorade sin älskade dotter...Hur är det möjligt att en så ung människa tillåts att dö?? Det borde ta mig fan vara förbjudet!!! Stackars denna familj som förmodligen inte sovit en blund inatt, men ramlade in i en helt (o)vanlig onsdag och det saknades något...Deras älskade dotter...hur i hela friden kan de finna en mening? Gör man det någonsin? Jag hoppas att jag aldrig någonsin ska behöva ta reda på det...


Jag ser att mina problem är så futtiga, så små, att jag skäms över att jag gnäller! Jag har ALLT! Jag har precis ALLT! Jag har min älskade familj, de som betyder något, de finns i livet! De finns i min närhet, jag kan krama dom, jag kan tala om hur mycket jag älskar dom och hur mycket dom betyder för mig! Jag är så lyckligt lottad!


Kom ihåg - livet går inte i repris, glöm inte bort varann! Säg hellre förlåt en gång för mycket än en gång för lite! Svälj din stolthet - Om du anser att det är värt det! Det kan vara försent imorgon. Livet är fullt av överraskningar och du har ingen aning om vad som finns bakom nästa krök!


Ta hand om varann och krama om varann extra hårt! Det är vad jag tänker göra...(mina ungar och min man kommer ligga trångt inatt...)


Så mycket kärlek och omtanke går till familjen! Om jag bara kunde göra något som var värt nåt i denna stund, skulle jag göra det...



Kram E





Skapa flashcards